Remissyttrande över Barn- och utbildningsnämndens utredning 2005-01-19
Den framtida skolstrukturen i Tingsryds kommun

 
Sammanfattning
  Syftet med strukturarbetet är att minska kostnaderna.
Det är därför motsägelsefullt att nämnden fört fram en utredning som när det gäller Trojaskolan leder till ökade kostnader.
Jag föreslår att nämnden lokalt på plats från personal och elever inhämtar synpunkter på lokalernas utformning och eventuella behov av upprustning (punkterna 3 och 5). Enligt min mening är Trojaskolan en ljus och fin skola med ändamålsenliga lokaler.

Förslag sidan 9:
1. ”Verksamheten organiseras i fyra rektorsområden samt resursgrupp.”
 

Det är rimligt att skolledningsorganisationen successivt minskar med antalet barn och elever. Likaså att ledningsarbete bedrivs i team, där rektorerna gör en tydlig fördelning av arbetsledningen på enheter och gentemot varje enskild anställd.

 

Det är dock anmärkningsvärt att utredningen saknar ekonomiska beräkningar. Detta i synnerhet som syftet med strukturarbetet är en anpassning av kommunens utgifter till det minskande antalet invånare.
På sidan 8 finns endast en tabell som redovisar nuläget.

 

På sidan 12 nämns att organisationen minskas med 2,0 – 2,5 skolledartjänster och 1,0 administrativ assistent.

 

Hög sjukskrivning och stor omsättning bland kommunens skolledare under de senaste tio åren tyder på brister i arbetsfördelningen inom skolledningsorganisationen. Slutsatsen blir att när antalet rektorstjänster minskar tillkommer kostnader för annan arbetsledning, exempelvis studieledare. Den föreslagna organisationen bör kunna ge en nettobesparing, dock inte i den omfattning som nämns i förslaget.

 

Förvaltningen bör före beslut i nämnden komplettera med förslag på delegering av en del arbetsuppgifter som tidigare utförts av rektorer.
Till detta kommer kravet på ekonomisk kalkyl som visar utfallet av föreslagna åtgärder.

2. ”Skolledningens tillgänglighet skall förstärkas och vara tydlig bland annat genom att konferenssystem upprättas på alla enheter och att den kommunikationsteknik som finns inom kommunen med mobiltelefoner, e-posthantering och kalenderfunktion används. Veckoblad eller månadsblad skall finnas på alla rektorsområden.”

 

Föreslår att avsnittet utgår eftersom det är förvaltningschefens uppgift att inom sin ledningsorganisation arbeta för ändamålsenliga rutiner i samarbete med rektorer och personal. Åtgärder av det här slaget ska inte tas upp till behandling på nämndnivå.

3. Ro 2 – Ryd och Urshult
”På Trojaskolan görs en omdisponering av skolans lokaler. F-huset anpassas till dagens pedagogiska krav. Entrén mot samhället öppnas och kommundelsbiblioteket flyttas till
F-huset och integreras med skolbiblioteket. På så sätt kan Trojaskolan bli ett kulturellt centrum i Ryd.”

Till grund för förslaget ligger bl. a. ett sakfel beträffande skolbibliotekens integrering. Längst ner på sidan 2:
”I Väckelsång, Linneryd, Rävemåla och i Konga är skolbiblioteken integrerade med kommundelsbiblioteken. I Tingsryd, Ryd och i Urshult har skolorna egna skolbibliotek. Kommundelsbiblioteken finns på annan plats på respektive ort.”

 

Trojaskolan har ett integrerat skolbibliotek. Skolans skönlitteratur är i huvudsak placerad på Ryds Bibliotek. Biblioteket har förutom sitt ordinarie öppethållande också speciella lånetider varje vecka då eleverna går dit tillsammans med sin klass och sin lärare. I ett rum på skolan finns referenslitteratur i skolans ämnen och utrymmen för elevernas grupparbeten inom olika temaområden.

 

På första våningen i F-huset finns i dagsläget lokaler för hemkunskap och textilslöjd. Enligt förslaget ska F-huset anpassas till dagens pedagogiska krav.
Frågan om sådan anpassning har aldrig förts fram av dem som använder lokalerna. Vilka är de pedagogiska krav som F-huset i dag inte uppfyller?

 

Kostnader för omdisponering/ombyggnad har inte beräknats.

 

Vad gäller omdisponering av skolans lokaler krävs en ekonomisk kalkyl som visar utfallet av föreslagna åtgärder. Beräkningen måste vara förvaltnings-övergripande. Det är anmärkningsvärt att nämnden i ett tidigt skede, i skrift och på informationsmöten, lägger fram förslag som saknar underlag som grund för en ekonomisk bedömning. Det är inte bara den samlade kostnadsbilden (som omfattar barn- och utbildning, kultur- och fritid och den kommunala bostadsstiftelsen) som saknas utan också tillkommande kostnader inom nämndens eget verksamhetsområde.

4. ”Skolans verksamhet föreslås att fr o m läsåret 2005/06 organiseras i två spår, som utgör basen för ”röda tråden”, en verksamhet med kontinuitet och helhetssyn på eleverna. Uppdraget att verka för att alla elever når målen måste genomsyra hela den pedagogiska verksamheten.”

 

Nämndens uppgift är att ge de övergripande målen.
Målen är:
– en verksamhet med kontinuitet och helhetssyn på eleverna
– att hela den pedagogiska verksamheten genomsyras av uppdraget att alla elever når målen.

 

Hur målen uppnås avgör personalen utifrån sina yrkeskunskaper.
Förslår att nämnden begränsar sitt beslut till de övergripande målen.

5. ”Läsåret 2006/07 flyttar fritidsverksamheten till C-huset, där år 4-6 har sin verksamhet för närvarande.”

 

Föreslår att avsnittet utgår. Beslut om omdisponering av lokaler brukar tas av skolledning i samråd med personal, elever och föräldrar. Om det i just det här fallet skulle föreligga omständigheter som berättigar ett undantag, bör beslutet tas av förvaltningschef efter samråd med berörda.

   
6. Skolornas betygsresultat. Sidan 4:
”Slutbetygen för eleverna vårterminen 2004 visar större skillnader mellan Dacke och Troja. Endast 60 % av eleverna nådde målen på Trojaskolan. Flickornas resultat har avsevärt försämrats. Dessa resultat visar att det krävs intensifierade insatser på Trojaskolan så att eleverna ges möjlighet att nå grundskolans mål. Ett sådant arbete kommer att innehålla frågor kring kunskapssyn och värdegrund. En översyn av arbetsformer och arbetssätt ingår också i detta.”
 

Skolverkets statistik över skolors betygsresultat är en av flera bedömningsgrunder i en kvalitetsmätning. Till en samlad bedömning hör också elevernas och personalens trivsel, inflytande och arbetsmiljö.

 

Det bör vara ett välkänt faktum att skolor (ledning och personal) är förhindrade att offentligt kommentera enskilda elevers och elevgruppers resultat. Att då i en utredning om högstadieskolans fortsatta överlevnad gå ut till allmänhet och media med Skolverkets statistik leder till missuppfattningar och vållar skada för den fortsatta verksamheten.

 

Givetvis ska inte Trojaskolan undantas från kvalitetsmätning, utvärdering och förbättringsarbete. Men som i all annan verksamhetsrevision – det må gälla inom offentlig eller privat sektor – ska det ske genom uppföljning i dialog med berörd personal och eventuella brister ska därefter rättas till.

 

Utredningen skall ha ett perspektiv på minst 8 år.
Det är också ur den synpunkten anmärkningsvärt att nämnden låtit ”Betygen i skolår 9 vårterminen 2004 och konsekvenserna av detta”, BUN § 6, 2005-01-19, ingå i utredningen.

 

Föreslår att avsnittet Skolornas betygsresultat utgår ur själva utredningen och att nämnden styr kvalitetsarbetet genom beslut som i § 6/05.

 

Sammanfattning

Syftet med strukturarbetet är att minska kostnaderna. Det är därför motsägelsefullt att nämnden fört fram en utredning som när det gäller Trojaskolan leder till ökade kostnader. Jag föreslår att nämnden lokalt på plats från personal och elever inhämtar synpunkter på lokalernas utformning och eventuella behov av upprustning (punkterna 3 och 5). Enligt min mening är Trojaskolan en ljus och fin skola med ändamålsenliga lokaler.

   

Ryd den 6 februari 2005

Göran Andersson