|
Sammanfattning |
| |
Syftet med strukturarbetet är att minska
kostnaderna.
Det är därför motsägelsefullt att nämnden fört fram en
utredning som när det gäller Trojaskolan leder till ökade kostnader.
Jag
föreslår att nämnden lokalt på plats från personal och elever inhämtar
synpunkter på lokalernas utformning och eventuella behov av upprustning
(punkterna 3 och 5). Enligt min mening är Trojaskolan en ljus och fin
skola med ändamålsenliga lokaler. |
Förslag sidan 9:
1. ”Verksamheten organiseras i fyra rektorsområden samt resursgrupp.” |
| |
Det är rimligt att skolledningsorganisationen
successivt minskar med antalet barn och elever. Likaså att
ledningsarbete bedrivs i team, där rektorerna gör en tydlig fördelning
av arbetsledningen på enheter och gentemot varje enskild anställd. |
| |
Det är dock anmärkningsvärt att utredningen
saknar ekonomiska beräkningar. Detta i synnerhet som syftet med
strukturarbetet är en anpassning av kommunens utgifter till det
minskande antalet invånare.
På sidan 8 finns endast en tabell som redovisar nuläget. |
| |
På sidan 12 nämns att organisationen minskas
med 2,0 – 2,5 skolledartjänster och 1,0 administrativ assistent. |
|
|
Hög sjukskrivning och stor omsättning bland
kommunens skolledare under de senaste tio åren tyder på brister i
arbetsfördelningen inom skolledningsorganisationen. Slutsatsen blir att
när antalet rektorstjänster minskar tillkommer kostnader för annan
arbetsledning, exempelvis studieledare. Den föreslagna organisationen
bör kunna ge en nettobesparing, dock inte i den omfattning som nämns i
förslaget. |
|
|
Förvaltningen bör före beslut i nämnden
komplettera med förslag på delegering av en del arbetsuppgifter som
tidigare utförts av rektorer.
Till detta kommer kravet på ekonomisk kalkyl som visar utfallet av
föreslagna åtgärder. |
|
2. ”Skolledningens tillgänglighet skall
förstärkas och vara tydlig bland annat genom att konferenssystem
upprättas på alla enheter och att den kommunikationsteknik som finns
inom kommunen med mobiltelefoner, e-posthantering och kalenderfunktion
används. Veckoblad eller månadsblad skall finnas på alla
rektorsområden.” |
|
|
Föreslår att avsnittet utgår eftersom det är
förvaltningschefens uppgift att inom sin ledningsorganisation arbeta för
ändamålsenliga rutiner i samarbete med rektorer och personal. Åtgärder
av det här slaget ska inte tas upp till behandling på nämndnivå. |
|
3. Ro 2 – Ryd och Urshult
”På Trojaskolan görs en omdisponering av skolans lokaler. F-huset
anpassas till dagens pedagogiska krav. Entrén mot samhället öppnas och
kommundelsbiblioteket flyttas till
F-huset och integreras med skolbiblioteket. På så sätt kan Trojaskolan
bli ett kulturellt centrum i Ryd.” |
|
Till grund för förslaget ligger bl. a. ett
sakfel beträffande skolbibliotekens integrering. Längst ner på sidan 2:
”I Väckelsång, Linneryd, Rävemåla och i Konga är skolbiblioteken
integrerade med kommundelsbiblioteken. I Tingsryd, Ryd och i Urshult har
skolorna egna skolbibliotek. Kommundelsbiblioteken finns på annan plats
på respektive ort.” |
| |
Trojaskolan har ett integrerat skolbibliotek.
Skolans skönlitteratur är i huvudsak placerad på Ryds Bibliotek.
Biblioteket har förutom sitt ordinarie öppethållande också speciella
lånetider varje vecka då eleverna går dit tillsammans med sin klass och
sin lärare. I ett rum på skolan finns referenslitteratur i skolans ämnen
och utrymmen för elevernas grupparbeten inom olika temaområden. |
|
|
På första våningen i F-huset finns i dagsläget
lokaler för hemkunskap och textilslöjd. Enligt förslaget ska F-huset
anpassas till dagens pedagogiska krav.
Frågan om sådan anpassning har aldrig förts fram av dem som använder
lokalerna. Vilka är de pedagogiska krav som F-huset i dag inte
uppfyller? |
|
|
Kostnader för omdisponering/ombyggnad har inte
beräknats. |
|
|
Vad gäller omdisponering av skolans lokaler
krävs en ekonomisk kalkyl som visar utfallet av föreslagna åtgärder.
Beräkningen måste vara förvaltnings-övergripande.
Det är
anmärkningsvärt att nämnden i ett tidigt skede, i skrift och på
informationsmöten, lägger fram förslag som saknar underlag som grund för
en ekonomisk bedömning. Det är inte bara den samlade kostnadsbilden
(som omfattar barn- och utbildning, kultur- och fritid och den kommunala
bostadsstiftelsen) som saknas utan också tillkommande kostnader inom
nämndens eget verksamhetsområde. |
|
4. ”Skolans verksamhet föreslås att fr o m
läsåret 2005/06 organiseras i två spår, som utgör basen för ”röda
tråden”, en verksamhet med kontinuitet och helhetssyn på eleverna.
Uppdraget att verka för att alla elever når målen måste genomsyra hela
den pedagogiska verksamheten.” |
| |
Nämndens uppgift är att ge de övergripande
målen.
Målen är:
– en verksamhet med kontinuitet och helhetssyn på eleverna
– att hela den pedagogiska verksamheten genomsyras av uppdraget att alla
elever når målen. |
| |
Hur målen uppnås avgör personalen utifrån sina
yrkeskunskaper.
Förslår att nämnden begränsar sitt beslut till de övergripande målen. |
|
5. ”Läsåret 2006/07 flyttar
fritidsverksamheten till C-huset, där år 4-6 har sin verksamhet för
närvarande.” |
| |
Föreslår att avsnittet utgår.
Beslut om
omdisponering av lokaler brukar tas av skolledning i samråd med
personal, elever och föräldrar. Om det i just det här fallet skulle
föreligga omständigheter som berättigar ett undantag, bör beslutet tas
av förvaltningschef efter samråd med berörda. |
| |
|
6. Skolornas betygsresultat.
Sidan 4:
”Slutbetygen för eleverna vårterminen 2004 visar större skillnader
mellan Dacke och Troja. Endast 60 % av eleverna nådde målen på
Trojaskolan. Flickornas resultat har avsevärt försämrats. Dessa resultat
visar att det krävs intensifierade insatser på Trojaskolan så att
eleverna ges möjlighet att nå grundskolans mål. Ett sådant arbete kommer
att innehålla frågor kring kunskapssyn och värdegrund. En översyn av
arbetsformer och arbetssätt ingår också i detta.” |
| |
Skolverkets statistik över skolors
betygsresultat är en av flera bedömningsgrunder i en kvalitetsmätning.
Till en samlad bedömning hör också elevernas och personalens trivsel,
inflytande och arbetsmiljö. |
| |
Det bör vara ett välkänt faktum att skolor
(ledning och personal) är förhindrade att offentligt kommentera enskilda
elevers och elevgruppers resultat. Att då i en utredning om
högstadieskolans fortsatta överlevnad gå ut till allmänhet och media med
Skolverkets statistik leder till missuppfattningar och vållar skada för
den fortsatta verksamheten. |
| |
Givetvis ska inte Trojaskolan undantas från
kvalitetsmätning, utvärdering och förbättringsarbete. Men som i all
annan verksamhetsrevision – det må gälla inom offentlig eller privat
sektor – ska det ske genom uppföljning i dialog med berörd personal och
eventuella brister ska därefter rättas till. |
| |
Utredningen skall ha ett perspektiv på minst 8
år.
Det är också ur den synpunkten anmärkningsvärt att nämnden låtit
”Betygen i skolår 9 vårterminen 2004 och konsekvenserna av detta”, BUN §
6, 2005-01-19, ingå i utredningen. |
| |
Föreslår att avsnittet Skolornas betygsresultat
utgår ur själva utredningen och att nämnden styr kvalitetsarbetet genom
beslut som i § 6/05. |
| |
Sammanfattning |
|
Syftet med strukturarbetet är att minska
kostnaderna. Det är därför motsägelsefullt att nämnden fört fram en
utredning som när det gäller Trojaskolan leder till ökade kostnader. Jag
föreslår att nämnden lokalt på plats från personal och elever inhämtar
synpunkter på lokalernas utformning och eventuella behov av upprustning
(punkterna 3 och 5). Enligt min mening är Trojaskolan en ljus och fin
skola med ändamålsenliga lokaler. |
| |
|
|
Ryd den 6 februari 2005 |
|
Göran Andersson
|
|
|